Jag hänger kvar… kanske

Regionchefen (RC)- Hej M.
Jag- Hej.
RC- Ja det blev ju lite konstigt i fredags…
Jag- Det blev det.
RC- Vi har lite olika syn på det här hur vi ser en butikschefsroll Roger (försäljningsdirektören) och jag.
Jag – Jo jag förstod det under fredagen.
RC – Jag vill ha dig, med Roger tycker att du saknar affärserfarenhet och ser en person som jobbat mer med försäljning i rollen, det har inte något med dig som person att göra…*tystnad*…och han är ju min chef… *tystnad* … han tror att det tar lång tid för dig att komma in i jobbet men det tror inte jag.
Jag – Nej det tror inte jag heller, men du bekräftar allt det jag kände under fredagen, att det är ett sälj-ess som skall ha rollen som butikschef.
RC – Jo… men vi vill gärna fortfarande ha dig som kandidat till tjänsten men göra ytterligare en rekryteringsprocess för att se om vi hittar någon person som kan försäljning… jag vet inte hur du ställer dig till det… vi räknar med att vara klara med detta efter påsk och jag vill gärna ha dig som butikschef.
Jag- Jag är gärna med ett tag till.
RC – Bra det, det tar som sagt inte så lång tid.
Jag – Då hörs vi framöver. Hej.
RC – Ja det gör vi. Hej.

Jag svär över min flathet. Önskar jag hade haft tillräckligt kurage att säga “tack för erbjudandet med nej tack” (går liksom inte i dessa arbetslösa tider!). Skulle sagt att RC att han Roger skulle ha pratat ihop sig innan de startar en rekryteringsprocess för att vara överens om vilka kvalifikationer och egenskaper en blivande butikschef skall ha. Det skulle spara både mig och företaget tid och pengar. Borde också sagt att jag har helt annan syn på hur en butikschef skall vara och att Rogers vision inte alls stämmer med min (som är att motivera, inspirera, coacha, ha viss kunskap inom affärsområdet, kunnig på ekonomi, har personalerfarenhet, kan planera, säljig javisst – men i första hand inspirera medarbetare till att göra ett sjuhelvetes säljarbete), och att han i egenskap av regionschef och ‘min’ blivande chef borde ha varit mer övertygande om att det var mig han ville ha då det är vi (RC och jag) som skall arbeta ihop.

Ja så tycker jag. Men det sa jag inte.

Däremot kände jag den sten som jag haft i bröstet sedan i fredags falla. Inser att om jag fått jobbet så hade min och Rogers vision varit så helt annorlunda att förutsättningarna för mig att göra ett kanonbra jobb inte varit lika höga. Tyvärr. Men energin i kroppen återkom ögonblickligen efter samtalet så det känns faktiskt helt ok. Klart de skall ha en stjärnsäljare i jobbet. Och är det så de tänker tror jag att butikskedjan satt en första spik i kistan. Har haft nog av företag med knepigt tänk. Hänger väl kvar ett litet tag till för att se vad som händer, men jag vill vara en första kandidat till ett jobb, inte en mindre bra nödlösning.

Ja,  nu är det bara att köra på igen… det känns bra.